För några månader sedan när jag först ansökte om ett utbytesår trodde jag ärligt talat inte att det skulle bli jobbigt att lämna er. Det faktum att jag inte skulle gå åk2 eller åk3 tillsammans med er spelade då inte särskilt stor roll; jag var inte så nära er ändå. Numera, är det inte alls sådana tankar som rör sig i mitt huvud. De senaste månaderna har vi kommit närmare varandra och jag tycker, på riktigt, att det är både mysigt och trevligt att umgås med er. Ni är snälla, sköna, aningens nördiga och har väldigt, med betoning på väldigt, starka åsikter om precis allting och det är därför jag tycker om er. Jag kommer sakna er och tänka på er mycket, både nu innan jag åker samt när jag faktiskt befinner mig i USA. Förmodligen kommer jag sakna att gå i er klass även när jag kommer tillbaka. Jag tycker om er! Ni är bäst! Tack för de här året, ni är underbara! Kärlek till er allihop!